Pressur + yoga = Sant
På onsdagar håller jag klasser där vi använder pressur för att mjuka upp vävnaden. Vi använder oss av block och bollar för att massera bindväven längs med de linjer av bindväv som vi har i kroppen. Det kan vara smärtsamma områden vi upptäcker, men känslan efteråt är otroligt befriande, spänningar släpper och en nyfunnen lätthet infinner sig. Det blir lätt beroendeframkallande när du väl har provat.
Men varför är pressur så effektivt på bindväven och varför känns det så bra efter att vi tryckt på stela, låsta områden? Jo bindväven blir stel av stillasittande, även om vi är duktiga och går och tränar regelbundet så har de flesta av oss många timmars stillasittande däremellan. Det kan göra bindväven både stel och torr. Pressuren återfuktar och löser upp förtjockad bindväv.
Vad kan vara problemet i bindväven?
Densitet – för mycket bindväv blockerar både näring och syre att nå cellerna samt att det kan begränsa vår rörelseförmåga och i sin tur överbelasta andra muskler i kroppen. Vid pressur och yin lossar vi på blockeringar och starka strukturer som kan ha byggts upp under många års spänningar/felbelastning. Forskaren Langevin har sett att längre stretch /akupunktur (30 min) påverkar bindväven så att den släpper taget om omkringliggande vävnad.
Viskositet – bindväven ska ha en hög viskositet, det betyder att den beter sig som när du blandat majsmjöl med vatten. långsamma rörelser kan förflytta vätskan. Snabba rörelser gör vätskan stenhård. Det skapar ett skydd vid plötsliga stötar. Vii kan få för torr bindväv och då fungerar inte den här effekten, bindväven är i allra högsta grad ett system beroende av vatten. Hyarulonsyra binder 1000 ggr sin vikt i vatten och bidrar till att hålla bindväven återfuktad och smidig. Det är just vätskan som gör bindväven stark och tålig för tryck. Vid pressur har forskare sett att vi trycker ut vattnet ur bindväven, för att sedan få högre återförsel av vatten när trycket släpper. Om du låter en skål med majsmjölsblandning stå stilla lägger sig vattnet ovanpå och mjölet sjunker till en orörlig klump i botten. Rörelse är en förutsättning för hälsa. Ju äldre vi blir desto mer måste vi röra på oss.
Klibbighet – bindväv som fäster för starkt i omkringliggande vävnad. Vid inflammation omvandlas fibroblaster, (de celler som producerar själva fibrerna i bindväven) till myofibroblaster. Myofibroblasterna ökar produktionen av fibrer och sprayar ut fibrer för att skapa ett ”bandage” sedan aktiveras ett muskelactin protein som kontraherar bindväven. Detta för att vi ska kunna dra samman sårytorna vid läkning (utan nål och tråd). Nu kan ju en inflammation uppstå utan att vi skär oss. Den kan uppstå av att vi till exempel överbelastar en axel med repetitiva rörelser. Men samma sak händer med myofibroblasterna. Resultatet blir en ännu stelare axel där nerver kan komma att klämmas av den ökade mängden bindväv. Med pressur kan vi trycka ut sådana bindningar och långsamt, försiktigt och tålmodigt få bindväven att glida och röra sig som den ska.
En annan effekt av pressuren är att vi får bättre kontakt med kroppen. Det mesta av vår aktivitet sker i huvudet nu för tiden, inte i kontakt med kroppen. Många av oss har svårt att känna och uppleva flera delar av sin kropp. Vad det innebär och hur det kan ge smärta i kroppen är ett helt inlägg i sig. Men sammanfattat så kan sämre kontakt med kroppen skapa smärtproblematik. Pressuren hjälper din hjärna att återskapa en relation och kommunikation med din kropp och detta i sig kan avhjälpa smärtproblematik.
Bindväv byggs där vi har belastning, men inte utifrån en enda dags repetitivt arbete utan av ett upprepade belastningsmönster över längre tid. Att forma om ett negativt mönster i bindväven kräver tålamod och tid. Långa hålltider i yinpositioner och upprepad pressur.
