Lugna nervsystemet med din hållning
Hur vi sitter och vilken hållning du har påverkar dina stressnivåer.
Sitter du med hopsjunkna axlar vid datorn? Håller du armarna korsade över bröstet? Även om du själv inte tänker på det så lyssnar din hjärna på din hållning och ditt nervsystem påverkas.
Framsidan är vår sårbara sida
När vi är stressade skyddar vi vår framsida. På framsidan av kroppen sitter allt som är viktigast att skydda: hjärtat, lungorna, magen, halsen och organen.
När vi känner oss hotade sluter vi framsidan. Axlarna rullar framåt, bröstkorgen sjunker ihop, magen spänns, huvudet dras ner. Titta på en rädd människa, eller ett djur som skyddar sig. Det är samma rörelse.
När vi känner oss trygga händer motsatsen. Vi öppnar upp. Exponerar framsidan, axlarna faller ner och blicken lyfts. Vi vågor visa framsidan, för vi behöver inte skydda den.
Hjärnan lyssnar på kroppen, även åt andra hållet
I mina tidigare inlägg har jag skrivit om att nervsystemet påverkas utifrån de signaler som kommer från kroppen, inte bara från våra tankar, utan även hållningen.
Stress drar ihop framsidan – Sluten framsida signalerar hot till nervsystemet
Hotsignalen fortsätter skapa spänningar som drar ihop framsidan osv.
Det här blir en loop
Men loopen är ju ändå ganska enkel att bryta. Om vi i ändrar hållningen kan vi skicka en annan signal till hjärnan: faran är över, du kan slappna av.
Det finns studier som visar att människor som sitter upprätt och öppet under en stressande uppgift kan känna mindre rädsla och mer självkänsla än de som sitter hopsjunkna. Det är en enkel taktik att ta till under en vanlig arbetsdag
Öppen betyder inte spänd
Målet är att kroppen mjuknar och öppnar sig, inte att du presterar en perfekt hållning.
Lugna nervsystemet med den här övningen
- Landa. Stå eller sitt med fötterna stadigt i golvet. Känn vikten mot underlaget.
- Släpp axlarna. Lyft dem upp mot öronen, och låt dem falla ner. Gör det två gånger.
- Vila armarna öppna. Håll armarna längs sidorna med handflatorna framåt, eller lägg händerna lätt i knät med handflatorna uppåt.
- Öppna framsidan. Rulla axlarna bakåt och ner, låt nyckelbenen vidgas och bröstbenet lyfta sig lite. Känn hur det mjuknar i bröstkorgen, inte hur du spänner dig. Har du en stol med lågt ryggstöd kan du luta dig lite bakåt över ryggstödskanten
- Mjuka ögon. Låt blicken lyftas och mjukna, känn efter vad du ser i periferin (mer om det i mitt inlägg om perifert seende).
- Andas. Andas lugnt in i bröstkorgen och sidorna av revbenen, och ge dig själv en låååång utandning.
- 1–2 minuter.
Tips: Vill du göra det extra enkelt: stå i en dörröppning, lägg underarmarna mot dörrkarmen och låt bröstkorgen öppnas framåt. Eller ligg på rygg med en hoprullad handduk längs ryggraden och armarna ut åt sidorna.
Tänk på: Har du burit på mycket stress eller oro kan det kännas ovant, till och med obehagligt, att öppna framsidan. Det är helt normalt. Gå då långsamt fram, öppna lite i taget och stanna kvar bara så länge det känns okej.
Små påminnelser under dagen
Kroppen glömmer snabbt. Sätt gärna en påminnelse på mobilen eller använd något du gör ofta, som att fylla på vatten, vänta på kaffet eller sätta dig i bilen. Varje gång: släpp axlarna, öppna bröstkorgen, ta en lugn utandning. Någon minut räcker.
Ett enkelt neurohack för återhämtning
I Sense-In® pratar jag ofta om att vi kan lära oss vilka saker som skickar trygghetssignaler till kroppen, och hur vi kan använda dem för att reglera stressen. Hållningen är en av de allra enklaste, för du har den med dig hela tiden.
Vill du träna på att öppna framsidan tillsammans med mig, i lugn och trygg miljö? Då är du varmt välkommen till en klass på DinBalans. Där får du hjälp att hitta ner i kroppen.
Här har du tips på en studie från Auckland University om sittande hållning och stress: https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/25222091/
I studien fick 74 personer hålla en tal inför bedömare, antingen sittande hopsjunkna eller upprätt. De som satt upprätt kände mer självkänsla, bättre humör och mindre rädsla. Forskarna konstaterar att en upprätt hållning kan vara en enkel strategi för att bygga motståndskraft mot stress.
