Bindväven bär upp kroppen

Här fortsätter jag med en liten tårtbit till av vad fascia är och har för funktion i kroppen. Förra inlägget skrev jag om hur bindväven är en del i immunförsvaret, detta inlägg kommer handla om hur fascia är baserat på ett vätskesytem och hur det i själva verket håller hela kroppen upprätt.

Tensegrity

En tensegritymodell kan göra det mera visuellt förståeligt för oss. Tänk dig att du har ett antal pinnar, (vårt skelett) sedan gummisnoddar (fascia) som sitter på pinnarna och tillsammans håller snoddarna pinnarna i en form. Snoddarna tar upp belastning på formen och HELA strukturen bär alltid belastningen. Skelettet skulle inte kunna stå i själv självt utan skulle bara falla ut som plockepinn. På senaste fascia research congress konstaterade man att tensegritymodellen är den enda nuvarande teorin som kan förklara hur vi kan stå upprätt mot gravitationen.

Flexibelt stöd

Fascia är flexibelt på ett sätt som kan vara svårt att förstå. Fascia kan kontraheras, töjas, glida och dela sig, vart som helst. Sedan gå ihop igen. Det är både starkt och flexibelt, byggt av fibrer och vätska.
“fascia can retract, lenghten, slide and divide always in a new unpredictable pattern..”- Jean Claude Guimbertau
Varje rörelse vi gör blir helt ny, då det är nya förutsättningar varje gång.

Vad gör fascia så här flexibelt och tåligt för belastning? Jo hela fasciasystemet är baserat på vätska: hela 80%! och det är detta som gör att det är utomordentligt bra på att absorbera kraft, tryck och stötar. Tänk dig geléinläggen vi använder i skor, precis så.

Det är Hyarulonsyran i bindväven som är expert på att binda till sig vätska men denna minskar sakta i kvalitet och kvantitet med åldern. Detta är varför vi blir sämre på att motstå gravitationen med åldern. Vid 20 år har du optimal tension i kroppen, sedan avtar funktionen gradvis. Vi får svårare att behålla vätskan i bindväven. (tänk: rynkor, rumpa, byst, allt faller nedåt och påverkas mer av gravitationen ju äldre vi blir) vi blir då stelare och torrare och därför skadar vi oss även lättare med åldern.

Inte bara ålder kan göra bindväv torr och stel tex ett ärr har en annan struktur och dess förmåga till rörelse är begränsad av tätare, stummare och torrare fascia, fascian har då blivit fibrotisk. Detta gör att cirkulationen av vätska försämras tillsammans med begränsad rörlighet och elasticitet. Eftersom fascia har mängder med nervändar kan denna stelhet i sig även leda till smärta.

Vi måste inte göra illa oss för att denna fibrotiska vävnad ska uppstå. Det kan räcka med för mycket stillasittande men framförallt upprepade rörelser kan som många vet av egen erfarenhet leda till inflammation och i princip samma reaktion som vid en sårskada. För att återfå optimal rörlighet krävs tålamod och envishet, stretch och tryck för att återföra elasticitet och vätskeflöde i vävnaden.

I våra pressurklasser varvar vi tryck med yinpositioner för att återfukta och öka rörligheten och vätskeflödet i bindväven.
Tryck har i studier visat att vätskan pressas ut ur bindväven under tryck, för att sedan när  trycket släpps strömma tillbaka med bättre flöde och ökad mängd vätska.

Eftersom bindväven är en viktig del i immunförsvaret hjälper detta även dig att hålla dig frisk. Läs mer här om bindväven och immunförsvaret.

Man har i studier visat att fibroblasterna i bindväven sväller vid stretch och att detta ökar tillflödet av vätska i bindväven.

Tryck, stretch och rörelse ökar alltså vätskeflödet i bindväven. Det här är något vi måste tänka på i vårt samhälle, vi måste röra på oss och vi måste anpassa vår vardag så att det inte blir för mycket repitativa positioner/rörelser.

Det ska bli spännande att följa den forskning som pågår just nu. Här ett ett utdrag från

CELLULAR CONTROL OF CONNECTIVE TISSUE MATRIX TENSION^†

Helene M. Langevin,¹ Maiken Nedergaard,² and Alan Howe³

In response to static stretching of the tissue, fibroblasts expand within minutes by actively remodeling their cytoskeleton. This dynamic change in fibroblast shape contributes to the drop in tissue tension that occurs during viscoelastic relaxation. We propose that this response of fibroblasts plays a role in regulating extracellular fluid flow into the tissue, and protects against swelling when the matrix is stretched.